Vi reser med Harry Potter-tåget “The Jacobite”

Den som har sett filmerna om Harry Potter har säkerligen en bild av det berömda tåget “Hogwarts Express” och bilderna av hur tåget korsar  en i det närmaste magisk bro är ikoniska. Själva tåget och de ikoniska bilderna står att finna om man bordar “The Jacobite” för ett par timmars ångdrivet lunk genom det skotska landskapet.

En bit in i resan kommer man fram till och över bron som varit en sådan ikonisk del i filmerna om Harry Potter. På vägen tillbaka, vilket var med buss, stannade vi vid den utkiksplats oc souvenirbelamrade turistfälla där man alldeles själv kunde stå och ta bilder på tåget man nyss färdats med…vilket vi gjorde:

Bron…utan tåg

Här kommer tåget

Här kommer tåget lite till

ÅNGA!!!!

ÅNGAmed mer utropstecken OMG !!!!!

Mitt i stannade vi för en kort paus i Glenfinnan och en ung man tog emot oss entusiastiskt spelandes säckpipa för allt han var värd:

 

Själva tågresan var sådär bekväm men bedövande vacker och tåget hade en egen shop med Harry Potter-grejer som vi inte köpte…

Vi färdades från Fort William till Mallaig där vi åt en utmärkt lunch. Återfärden gjordes sedan med buss och vi stannade vid en utkikspunkt där vi kunde se tågen passera bron vi åkt över om morgonen. Vackra vyer och en mycket utförlig genomgång av Skottlands historia* var i huvudsak vad dagen bjöd på innan vi återvände till Oban och  middag innan det skulle bli dags att fara vidare på den sista etappen av resan.

Naturligtvis tog vi bilder på oss själva på olika ställen:

Här är vad man kunde se om man vände sig åt andra hållet istället för att titta på bron

Frida i Glenfinnan – Observera skorna

På bilden ser vi LÄRARFÖRBUNDETs nya coola väska utan larviga färger manligt buren av lärare på semester

Frun kommer att bli lite butter men jag tycker om bilden – Vad tycker ni?

Frun i väntan på tåget på utkiken över bron

Selfietime – Frun märker ingenting

Mer smygfotografering – jag ogillar leenden – man kan le inombords….

Omgivningar och miljöer var som vanligt bedövande vackra och fisken vi åt i Mallaig var fantastisk – Nedan följer lite miljö från tåg och utanför:

Det regnade hela dagen men även genom regniga rutor fastnade en och annan bra bild

Ett landskap för sagor eller rejäla svordomar om man tvingas att gå

Ibland brast himlen ut i blått

På väg mot utkiksplatsen – Statyn föreställer Bonnie Prince Charles – Charles Edward Stuart – extremt misslyckad tronprendent

I väntan på tåg….

Bron…Bro heter typ most på något språk jag inte minns….

Landskap – vidvinkel

Mera landskap

 

I nästa avsnitt: Vi färdas genom nedersta biten av The Highlands och någon glömmer att ladda kameran…

*Just guidens förmåga att kunna hålla miniföredrag om allt vi passerade under resan var en av behållningarna av resan. 

Oban om kvällningen eller skottar kokar inte kräftor med dill men det finns kvällsöppet nörderi

På väg mot Oban stannade vi vid ett par tillfällen för att beskåda naturen som utan tvivel är högst förtjusande. Det var massor av kullar och vatten och trevligheter som små kanalbåtar och folk som körde som fullständiga vettvillingar. Vid ett av dessa stop tog vi några porträttbilder.

 

Stilbild vid snabbstop

Magnus på väg mot Oban

Frida på väg mot Oban

Magnus och Frida på väg mot Oban

Väl framme i Oban tog vi plats på fjärde våningen i ett hotell vars hiss vi undvek noggrant. Tyvärr hade vårt rum tidigare varit rökrum och någon hade installerat twin beds, en konstruktion vi inte råkat utför och som Magnus inte sett sedan han senast var i England på tidigt 90-tal.

This slideshow requires JavaScript.

Vi beslöt oss omedelbart att avvika från den gemensamma middagen och begav oss ut i kvällen för att söka föda i denna fiskeristad där ett obegripligt ställe serverade norsk lax – där åt vi inte

Vy utanför Oban

Vackert från Oban

Kvällning i Oban

Kvällning utan Magnus

Vi fann istället ett familjeföretag med servitörer i åldrar från tolv och uppåt där man erbjöd havskräftor. Som alla vet är det enbart barbarer som äter insjökräftor och folk som inte gillar skaldjur brukar istället köpa någon kinesisk frusen kräftklon. Här kom istället till bordet rejäla skålar med Languster och vi lät oss väl smaka. Kokningen var hänsynsfullt utförd men saknade både sälta och dillsmak. På hela taget kan man förmodligen konstatera att maten i både Skottland och England innehåller betydligt mindre salt än vad vi är vana vid. Dillen trodde vi var universell men här lyste den i uppenbar frånvaro.

Hans familj hade köpt den och han försäkrade oss om att man inte bar någonting under

Vår busschaufför hade kilt

Kiltbeklädd herre spelandes säckpipa

Och leder Jimmie Åkesson…eller näää

Mätta och nöjda fann vi ett nörderi i vars gömmor T-shirts och annat viktigt fanns att beskåda. När så mörkret lade sig över Oban packade vi ihop oss för vila inför morgondagens tågresa med “The Jacobite” – tåget vi ser i filmerna om Harry Potter… men det är  för imorgon

 

 

Väl mött

Magnus & Frida

Vi lämnar Glasgow och dricker whisky sådär till lunch….

Mätta och belåtna lämnade vi Glasgow och stannade till strax utanför för ett litet besök i ett whiskydestilleri. Det vi landade på hette något outalbart:

auchentoshan

Tydligen var grejen att de destillerade whiskyn tre gånger och att man jobbade helt utan rökighet. Vare sig Magnus eller Frida dricker whisky men efter att ha smakat måste vi säga att miljö, sällskap och lite guidning så var det inte en helt obehaglig upplevelse. Vi har någon flarra 28-årig Single Malt hemma men den gör vi mest sås på…att dricka det ligger liksom inte för oss. Hur som helst var det rätt spännande att vandra omkring med en kunnig guide och få kika på hur saker går till.

Vår guide genom destilleriet

kok nummer ett – två och tre står jämte…

Så här ser det ut om man vill ha en flarra som kostar ungefär 50000s.e.k

Den här kostar bara 6000

Butik hade de med råge

Efter lite bus-shopping och en smygberusning så återvände vi till bussen för turen till Oban

 

Väl mött

 

Magnus & Frida

Glasgow eller en större version av typ…Eslöv…

Framåt eftermiddagen efter att ha korsat gränsen mellan England och Skottland så kom vi medelst turistbuss till Glasgow där det var planerat både sightseeing och middag. Hotellet som var av högsta klass låg “mitt i smeten” och vi begav oss ut för att äta och titta lite på staden. Själva shoppinggatan kunde varit var som helst i vilken storstad som helst och egentligen kändes det mest som Eslöv fast större. Vi drev omkring några timmar innan vi återvände till en liten restaurang med det något udda namnet “The Butterfly and The Pig“. Maten var utmärkt och jag måste notera att mina förväntningar på mat och mat har varit något låga baserat på gamla erfarenheter av det engelska köket. Under hela resan  var maten för övrigt förvånansvärt bra och i många fall riktigt utmärkt. Frukost, underskott på grönsaker och ett helsicke att hitta frukt till trots så måste vi säga att matupplevelsen var helt acceptabel. Med mörkrets intåg funderade vi lite över morgondagens planer då vi inte skulle lämna Glasgow förrän vid ettiden.

Modernt och frukosten var den bästa hittills

Då vi inte kände för att besöka HM eller något som har med sport att göra och alla museer är stängda på måndagar så sökte vi annat att göra och efter lite sökande på nätet fann vi:

Necropolis

Necropolis – Glasgow är en viktoriansk kyrkogård som ligger på en kulle mitt i staden och då Magnus alltid besöker kyrkogårdar när det finns tillfälle så var detta ett perfekt litet frukostäventyr.

Efter frukost vandrade vi genom staden mot kyrkogården. På vägen passerade vi flera universitet och förundrades över de enorma byggnader dessa var inhysta i. Väl framme gick vi förbi Glasgow Cathedral och sedan vandrade vi upp i de dödas stad där mer än 50000 människor ligger begravda. Kyrkogården håller jordrum till flera trosinriktningar och den förste som begravdes där var en Judisk man vid namn Levi.

Morgon i Glasgow

byggen

miljö

miljö

staden

frun fotograferar

så sakta närmar vi oss

nu så

nästan framme….

Nu så…Necropolis nästa

Bron över vägen och in i Necropolis

I den här kryptan….

…har någon valt att lämna

Glasgow Cathedral sedd från höjden

Så huvudlöst

När vi vandrat runt bland de döda så begav vi oss ner mot katedralen och dess imponerande inre innan vi hungriga begav oss tillbaka mot centrum och ett hopp om mat innan ytterligare timmar i buss innan vår nästa anhalt som skulle bli Oban

Väl åter i centrum fann vi ett hak vid namn BABS och vi förväntade oss ett hak men ack vad vi misstog oss. Lokala råvaror och mat lagad med finess till och med under lunch och till ett pris som får MacDonalds och annat skräp att skämmas. Vi åt och var nöjda och glada när vi återanslöt till lämmeltåget upp på bussen, som vanligt armbågade av två arga tanter, och färdades mot whiskyprovning och småäventyr innan kvällningens stop i Oban – där vi fick twin beds….TWIN BEDS!! – Resans sämsta hotellrum men men det är för en annan dag….

Väl mött

Magnus&Frida

Och vi får inte glömma skobilder:

Skottland & England 2017

Ett resmål både jag och Frida alltid haft har varit Skottland men av olika anledningar och massor av andra projekt som kommit ivägen så har det inte blivit tidigare. Då jag är både lat och rädd för att köra på vänster sida av vägen så valde vi att ta en färdigplanerad bussresa istället för att hippt djupdyka på egen hand. Således bokade vi en åtta dagars tripp genom både England och Skottland medelst buss komplett med två sura tanter, barnfamiljer, hurtig guide och toalett ombord ingen vågade använda. Resan började mitt i natten och vi tog tåget mot Kastrup och flygplanet som därefter skulle föra oss till England.

Lugnet ombord på tåget till Köpenhamn

Frun

Hon hade också kamera

Min flygglädje är mycket liten och tidigare resor har jag helst gjort antingen landvägen eller höggradigt berusad. Med fru klockan sju på morgonen var höggradig berusning inte ett alternativ, inte heller var landvägen en del av planen. Således flög jag nykter för första gången i mitt liv, en upplevelse jag kunnat vara utan men som helhet gick det bra

Magnus bordar plan helt utan intag av rusdryck för första gången i sitt liv

Vi kommer att ha anledning att återvända till lämmeltågstanken

Att sitt och se motorn hela tiden var sådär…utsikten är dock rätt cool

Mer utsikt

Danska vindkraftverk

England…tror jag

Väl nere på marken igen bar det genast av mot bussen och vårt första mål; Brighton. Det var högst fascinerande hur folk hade bråttom att komma först till hiss, samlingsplats, buss och whatever trots att det var hur tydligt som helst att vi inte skulle lämna stället förrän alla som betalat också satt på bussen. Resans två arga tanter, som tydligen var bussproffs tog täten med vassa armbågar, sura miner och vita pager från helvetet. Frun påpekade noggrant att man inte fick vare sig putta ut dem i gatan eller ens sparka till dem lite försiktigt. En kaffe senare kändes allt dock bra igen och vi var på väg mot Brighton.

To be Continued…

P.s

SKO på TÅG till KASTRUP

Sko1 – På väg till kastrup