Dag Fem i vilken vi besöker Windermere, blir lurade på en båtfärd och gör en viktig film om en svan

Efter ytterligare en frukt och grönsaksfri upplevelse av frukost lämnade vi vackra Harrogate för ännu mer naturupplevelser när vi färdades genom Lake District på väg mot Skottland och Glasgow. Lunchstoppet gjordes vid Windermere – en fantastisk sjö fylld av båtliv, öar och stränder fyllda av byggnader för folk med mer pengar än stackars stadstjänstemän någonsin kommer att få se. Där fanns ett hus man kunde hyra för blygsamma 60k/vecka – men då fanns det jädrar-i-mig strandtomt så att en kommunal bygglovsansvarig hade fått hjärtattack och avlidit efter att ha sett det.

Windermere i sig självt är turistfälla på samma sätt som Gränna och även om det var trevligt så kände vi knappast att vi önskade att stanna någon längre stund.

Hamnen var dock trevlig och vi roade oss med att vandra omkring bland de många svanar som helt oblygt frapperade sig med människorna runt omkring.

Via vår Reiseleiter och bussbolaget hade vi dock hoppat på en båttur på sjön och vi såg fram emot en stunds vattenlek av turistklass. Turen som sådan var fenomenal då båtens högtalare av någon anledning konstruerats på ett sätt så att det fanns en rimlig chans att höra vad som sades, till skillnad från varenda tåg och flygplats i hela England, och guiden var både underhållande och informativ. Lite irriterande var det dock att kostnaden för båtturen som fakturerades var 215:- per person medan samma tur hade kostat runt 80:- om vi istället köpt biljetten direkt. I en elektronisk värld är det onekligen konstigt.

Efter båttur och kort lunch marscherade vi vidare till Skottland och Glasgow och efter att ha planerat och ställt in min första Skottlandsresa redan 1989 så hade vi kommit till gänget som jagade livet ur romare, tycker att getmage är något att göra mat på och som under inga omständigheter, personligen verifierat, bär något under kilten….så vi besökte en kyrkogård….men det tar vi en annan dag

 

Advertisements